Så här års skrivs många önskelistor med förhoppningar om ett Xbox 360, PS3 eller kanske Nintendos Wii. Det har fått mig att tänka på de där fantastiska maskinerna som inte riktigt lyckades. Den här listan är på inga vis tänkt att vara heltäckande eller definitiv utan tjänar mer som en lista över misslyckade guldkorn och för att ge lite perspektiv på dagens konsollmarknad. Har du synpunkter på valen (och det har du säkert) så lägg en kommentar!
8. TurboGrafx-16 Född: 1990 - Död: 1993
Turbografx-16, eller PC Engine som den hette i Japan, blev en stor succé i hemlandet när den släpptes där 1987. Visserligen var den inte en äkta 16-bitarskonsoll då själva processorn var av 8-bitarsarkitektur, endast marginellt snabbare än Famicom (NES japanska namn). Däremot hade den dubbla 16-bitars grafikchip och ett sex-kanaligt ljudchip som gav den dittills oöverträffad grafik och ljud. TG-16 blev enormt populär i Japan och sålde bättre än både Famicom och senare Megadrive. Stärkta av succén bestämde sig NEC för att lansera konsollen i väst men man väntade hela två år på att göra det.
Om TG-16 var en av de mest populära och spelrika konsollerna någonsin i Japan blev det raka motsatsen i västvärlden. Precis som för Segas Master System drabbades man väldigt hårt av Nintendos amerikanska exklusivitetsavtal med mjukvarutillverkarna. De hade nämligen skrivit på avtal som innebar att ett spel de släppt till NES inte fick släppas till någon annan spelkonsoll. Detta i kombination med en långsam översättning av spel från den japanska marknaden gjorde att det blev klent med kvalitetstitlar till TG-16.
När den högt prissatta CD-spelaren till TG-16 floppade på grund av att man helt enkelt inte översatte de bästa japanska titlarna stod det klart att NEC hade förlorat slaget mot konkurrenterna. Att dessutom inrikta sina PR-kampanjer till storstäder runt om i Usa och Europa gjorde att konsollen förblev okänd i stora delar av västvärlden. Nintendo och Sega hade däremot redan ett grundmurat rykte i Usa respektive Europa som gjorde att man fick ett försprång direkt. Men i slutändan överlevde Segas Megadrive och Nintendos Super Nintendo helt enkelt på bättre spel. I Japan överlevde dock PC Engine långt in på 90-talet mycket tack vare en lång rad titlar med vuxenorienterat material.
Om TG-16 var en av de mest populära och spelrika konsollerna någonsin i Japan blev det raka motsatsen i västvärlden. Precis som för Segas Master System drabbades man väldigt hårt av Nintendos amerikanska exklusivitetsavtal med mjukvarutillverkarna. De hade nämligen skrivit på avtal som innebar att ett spel de släppt till NES inte fick släppas till någon annan spelkonsoll. Detta i kombination med en långsam översättning av spel från den japanska marknaden gjorde att det blev klent med kvalitetstitlar till TG-16.
När den högt prissatta CD-spelaren till TG-16 floppade på grund av att man helt enkelt inte översatte de bästa japanska titlarna stod det klart att NEC hade förlorat slaget mot konkurrenterna. Att dessutom inrikta sina PR-kampanjer till storstäder runt om i Usa och Europa gjorde att konsollen förblev okänd i stora delar av västvärlden. Nintendo och Sega hade däremot redan ett grundmurat rykte i Usa respektive Europa som gjorde att man fick ett försprång direkt. Men i slutändan överlevde Segas Megadrive och Nintendos Super Nintendo helt enkelt på bättre spel. I Japan överlevde dock PC Engine långt in på 90-talet mycket tack vare en lång rad titlar med vuxenorienterat material.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar