Retro-Citatet

"Jag skulle inte vilja råda någon att börja skriva spel. Det är en mycket arbetsam tillvaro. Alla får väl lust att lägga av. Det är ju alltid programmerarna som får ta alla smällarna när producenterna inte klarar av sitt arbete. Det finns ingen verksamhet som sköts som spelindustrin."
- Intervju med Mark McCubbin från 1991-

2010-03-25

De 5 mest underliga beat-em-up-karaktärerna


Det här blogginlägget är en översättning av en artikel ursprungligen publicerad på Retro garden av Rhys Wynne. Artikeln publicerades ursprungligen förra våren, därav felaktiga referenser till Street fighter 4. Retro garden är en samarbetspartner till Retroguiden och drivs av Rhys Wynne.


Ah, beat-em-ups. Snacket för tillfället handlar om Street fighter 4 som har tagit en evighet på sig att anlända. Så, med sin kommande release i sommar har jag beslutat mig för att titta närmare på tidigare beat-em-up-karaktärer. Vi har alla våra favoriter, men det finns en del som kommit ur spelskaparnas huvuden som får oss att undra "Var kom det där ifrån?". Här är mina fem favoriter.

5. Dhalsim/Blanka (Street fighter 2)
Dessa karaktärer delar plats av en enda anledning. De ändrade tillsammans på fightingspel från standarden 'sparka och slå' med kampsportare och gatubusar, till en där varje karaktär är så unik och minnesvärd att man minns dom under lång tid framåt. När folk för första gången såg Dhalsim med sina Yoga-förstärkta, töjbara lemmar och Blanka med sin elektriska stöt och förmågan att skicka sig själv över skärmen så kom de ihåg dem efteråt. Första gången jag spelade Street fighter 2 var jag Blanka för att han var den som såg coolast ut.

Visst, nu kanske de börjar bli lite gamla men när 'Stretchy legs' och 'Shocking guy' kom in på scenen förändrades beat-em-up-genren för alltid.


4. Baby Bonnie Hood (Darkstalkers-serien)
Darkstalkers var en fantastisk variant på Street fighter-spelen som fokuserade på skräckfilmskaraktärer som bankade demonerna ur varandra (zombier, vampyrer, varulvar etc). Tyvärr är kraven på att lägga till nya karaktärer i varje nytt spel så stora att man började få slut på idéer när man kom till den tredje delen i serien.

In kommer då Baby Bonnie Hood - en vapenviftande, min-älskande, psykotisk, pyromanistisk 'Lilla rödluvan' vars största kärlek här i livet är hennes tvååriga hund Harry samt hennes Uzi. Den här karaktären är förmodligen den högst placerade på listan som faktiskt var rolig att spela. Ett kast som avslutades med att hon slet halsen av fienden, specialrörelser som utnyttjade hennes raketgevär och hennes min-kastande förmåga samt superrörelser som utnyttjade kraften från hennes jägarvänner och hennes mormor gjorde att Baby Bonnie Hood rockade!


3. Nork (Tobal No.1)
Kanske den mest deprimerande bossen någonsin. Nork, förmodligen den enda tvspels-karaktären som är
döpt efter ett bröst, ('Norks' är australiensisk slang för just bröst, övers.anm.) var en boss i beat-em-up-spelet Tobal No.1 till Playstation. Och han var ganska bra eftersom hans kropp dominerade skärmen. När man klarade spelet låstes nya karaktärer upp men istället för Nork fick du Snork, som är precis som Nork fast liten. Norks styrka var hans storlek - han kunde knuffa ut en från arenan ganska snabbt. Snork däremot var bara skräp, med liknande rörelser men inte så kraftfull och fortfarande lika långsam. Men trots det; en 'alien' med slängkappa som heter 'bröst' är sannerligen en udda karaktär.

Det blev för övrigt inte bättre med Tobal 2 där bossen var en djävul. Som hette Mark.


2. The Cyborg (Rise of the robots)

Förmodligen mer för bakgrundshistorien än för själva karaktären. Bakgrundshistorien till Rise of the robots är att robotar blir lite galna och hotar med att ta över världen eller något liknande. Så en företagsam kille klär ut sig själv till 'The Cyborg' och ger sig iväg för att slåss. Lite fånigt är det att som människa (som från början är värdelös på att slåss) i grund och botten slåss med maskiner. Har du någonsin sparkat din bil eller fastnat med fingret i ett skruvstäd? Ja, där har du en smart idé.

En del av anledningen till att det här spelet sög var realismen. Karaktären var i grunden bara "sparka och slå", utan häftiga attacker, han var svag och kunde dessutom inte hoppa över huvudet på motståndaren (i vissa versioner övers. anm.). Han hade inte en chans mot robotarna.




1. Daytona Hornet (Fighters megamix)
Den underligaste karaktären någonsin är den sista upplåsbara karaktären i Fighters megamix. Spelet var en blandning av Segas alla AM2-baserade fightingspel inklusive några nya cameo-karaktärer. Några passade in - som Jill från Virtua cop - men en verkade lite väl desperat.

Det var bilen från Daytona USA. Det lät som en bra idé att köra över dina fiender men istället för att stå på alla fyra så står bilen upp på två hjul och slåss. Man kan inte räkna ut bilens attacker - bortsett från en underbar variant där man mer eller mindre slirar loss på motståndarens ansikte - så vanligtvis åker man på stryk som hämnd för Charlie Cyborgs död i kamp med maskinerna i Rise of the robots.

Det är i alla fall mina val - vilka är era?

Inga kommentarer: