Det fanns en tid före internet (nej, det var inte på stenåldern - men nästan) då man fick förlita sig på vanlig snigelpost. Som Atari ST-ägare i en liten mellansvensk kommun var det nästan den enda chansen att komma över nya spel då de flesta man kände var Amiga-ägare. (Jo, jag talar faktiskt om piratkopiering här men det torde vara preskriberat vid det här laget).
(Annonsen publicerades i Svenska hemdatornytt.
Telefonnumret finns dock ej i bruk!)
Därför plöjde man ofta radannonserna datortidningarna i jakten på någon som kunde ge en nästa fix. Långt ifrån alla annonser var dock av "byta spel"-typen och ganska många ville hitta grupper att göra spel och demos med. Det var dock långt ifrån alla som var så "seriösa" som Waldemar ovan.
Jag är dock nyfiken på hur det gick för honom och hans "företags"-planer. Så om du Waldemar, eller någon som kände/känner honom, ser detta så lägg en kommentar om hur det gick.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar