Om fanskap i journalistkåren

Under slutet av 80- och början av 90-talen fick spelarna i Sverige i regel hålla till godo med Datormagazin eller kanske Svenska hemdatornytt när det gällde speljournalistik, men i England fanns det under den här tiden ett antal spel-relaterade tidsskrifter. Engelsmännen låg en bit före svenskarna både vad det gällde speljournalistik men också vad det gällde färgstarka profiler inom den delen av journalistkåren.

En sådan profil var Amiga powers Stuart Campbell. Stuart, som vid sidan av journalistkarriären även arbetade en del för Sensible software, blev snabbt känd för sin tuffa och kompromisslösa attityd. Jez San från Argonaut software sa att han var "hatad av hela spelbranschen" och NTK.net har kallat honom "den tuffaste jäkeln inom speljournalistiken". Det hela gick så långt att en del spelutgivare, inklusive tunga namn som Team 17, vägrade skicka några recensionsexemplar till Amiga power.

Hans tuffhet och integritet fick sin kanske finaste hedersbetygelse när utgivaren Renegade skulle marknadsföra det nya Bitmap brothers-spelet The chaos engine. Efter att Stuart skrivit en positiv recension där han gett spelet 89% i betyg (vilket på AP:s skala var bra mycket högre än motsvarande betyg i andra tidningar) lade Renegade upp en helsidesannons i tidningen CTW som endast innehöll orden: "So good, even that bastard Stuart Campbell likes it" - "Så bra, att till och med fanskapet Stuart Campbell gillar det."

När jag läser en sådan sak tänker jag på den flåshurtiga, men för all del underhållande, speljournalistiken i Sverige på den tiden. Det känns främmande att till exempel HK electronics skulle ha lagt ut en helsidesannons för ett datorspel i någon dagstidning med texten: "Så bra, att den där knölen Christer Rindeblad gillar det!"