Namn: Clayfighter
Utgivare: Interplay Productions
År: 1993
Plattform: SNES
Genre: Slagsmål
Traderapris: Finns ej i skrivande stund.
Här är alla karaktärer gjorda av lera vilket ger hela spelet en känsla av tecknad film och slagkombinationerna i spelet blir givetvis därefter. Clownen Bonkers huvud skjutas iväg en bit på en fjäder som gubben-i-lådan och Taffy kan skruva och sträcka ut sin kola-kropp åt alla möjliga håll. Roligast att se är dock operasångerskan Helga, komplett med jättebröst och rumpa (som givetvis går att attackera med) samt en vikingahjälm som hon kan sticka motståndaren med. Dessutom får man se upp för hennes höga C som kan åsamka en hel del skada.
Andra karaktärer i spelet inkluderar Ickybod Clay – ett spöke med pumpahuvud, Tiny – en brottare av den amerikanska typen som är allt annat än liten och Blue Suede Goo som är en Elvis-imitatör med en överdriven frisyr som den riktiga Elvis skulle ha dött för.
Många har klagat över spelkontrollen. Att det är svårt att faktiskt veta vad som händer i ett läge när man trycker ned en viss knappkombination. Jag kan bara instämma men samtidigt bidrar det till spelets galna atmosfär. För Clayfighter är inte ett spel att sitta ned och metodiskt lära sig för att kunna besegra allt och alla. Det är snarare en stunds underhållning och skratt i glada vänners lag. Och det tycker jag är en bra egenskap i ett slagsmålsspel. Jag har till exempel svårt att hitta något att skratta åt i Tekken.
Så Street Fighter eller Mortal Kombat-fans kommer förmodligen inte att få ut vad de vill av det här spelet. Men som familjespel är Clayfighter ett mycket bättre alternativ då våld i tecknade filmer är mer eller mindre vardagsmat. Och Clayfighter är ju som jag nämnde lite som en tecknad film.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar