Sonic blev maskoten som skulle sälja ännu fler Sega-tillverkade maskiner, i synnerhet Megadrive. Det räckte dock inte. Den stackars blå igelkotten fick arbeta övertid och göra reklam för spel och spelfigurer som inte var tillräckligt coola för att sälja sig själva.
Ecco the Dolphin var ett lite udda spel som hade en del problem med att hitta sin målgrupp. Många hade svårt att förstå vad man skulle göra och därmed också om det egentligen var ett bra spel. Sonic-kampanjen lät därför Ecco ta ett steg tillbaka till förmån för en jättelik Sonic the Hedgehog som på ett förtroendeingivande sätt gav spelet tummen upp. Sonic garanterade att Ecco var ett toppspel och värt att krossa spargrisen för. Var någon osäker på Eccos coolhets-potential innan så hade Sonic nu gått i god för den lilla delfinen.
Tänk så snopna Sonic-fantasterna måste ha blivit när de kom hem och fann att spelet de köpt inte liknade Sonic the Hedgehog alls. Mer än att det var väldigt blått förstås. Och att delfinen Ecco visserligen var snyggt animerad men hade noll personlighet vilket placerade coolhetsfaktorn någonstans runt nollan.
Som om inte det vore nog utgick man från att konsumenterna inte kunde hålla två delfiner i sitt medvetande samtidigt och såg sig därför tvungna att ge sig på den stackars TV-delfinen Flipper som aldrig gjort en fluga förnär.
Faksimilen är hämtad från Sega-16:sreklamarkiv.
Inlägg
2 kommentarer:
Ecco the Dolphin till GameGear, har fotfarande kvar det i en byrålåda. Som 7åring förstod jag aldrig hur man skulle komma förbi inledningssekvensen och börja själva spelet utan kom bara vidare mha ren tur när jag simmade omkring xD. Annars ett välgjort spel med skön stämning, faktiskt!
Ecco var absolut ett bra spel. Dock var det många precis som du som hade problem med att komma på hur spelet fungerade.
Jag kanske ska ta och göra en återblick på det här snart för att se hur det står sig idag.
Skicka en kommentar