Retro-Citatet

"Jag skulle inte vilja råda någon att börja skriva spel. Det är en mycket arbetsam tillvaro. Alla får väl lust att lägga av. Det är ju alltid programmerarna som får ta alla smällarna när producenterna inte klarar av sitt arbete. Det finns ingen verksamhet som sköts som spelindustrin."
- Intervju med Mark McCubbin från 1991-

2008-11-10

Omtalade spel för 20 år sedan - del 2

Idag pratas det mycket om Little Big Planet och Gears of War. Fallout 3 och Rockstar är andra spel som höjer ögonbryn och som det slösas superlativ på. Som en liten jämförelse (och för att jag inte riktigt har tid med någon större spelgenomgång) kommer här en kort titt på spel som av en eller annan anledning var omtalade 1988. Ni fick fem stycken igår och idag kommer de avslutande fem.




Arkanoid 2: Revenge of Doh

Alla spels heliga moder, Pong, har inspirerat uppföljare och varianter. 1978 släppte Atari det Pong-inspirerade Breakout och därmed var en ny genre född. Många kloner kom och gick på många format men i slutet av 80-talet var den obestridda mästaren Arkanoid 2 från Taito. Med suveräna effekter, fantasifulla bonusprylar, förbättrat ljud och grafik och till och med en fånig bakgrundshistoria var Arkanoid 2 det självklara valet bland breakout-spelare. Åtminstone fram till DX-Balls ankomst 1996. Faktum är Arkanoids inslag hjälpte till att definiera genren så pass att man lika ofta kallar det Arkanoid-kloner som Breakout-kloner.



Xenon

Det första Xenon-spelet är långt ifrån det bästa shoot'em up-spelet vid den här tiden. Det är inte ens det bästa i Xenon-serien. Vad som däremot var intressant var att det var första spelet ut från kult-utvecklarna Bitmap Brothers. Genomgående för BB:s spel var den övergripande kvaliteten på alla områden i deras spel. Man lade minst lika mycket kraft på grafik och musik som man gjorde på spelidéerna. Detta var tydligt redan i deras första skapelse där grafiken sades ha arkadkvalitet och legenden David Whittakers musik enligt vissa påminde om Ultravox! Med Xenon hade Bitmap Brothers presenterat sig vilket gav samtalsämnen för framtiden.



Manhunter: New York

En av Sierras mer udda spelserier var utan tvekan Manhunter. I en framtid där rymdvarelser tagit kontrollen på jorden klickade man sig runt i ett slags deckarspel med en riktigt kuslig atmosfär. Vad som var speciellt var att man för första gången övergav sitt klassiska interface där man skrev in kommandon med hjälp av tangentbordet. Detta hade visserligen konkurrenternas (läs: Lucasarts) spel klarat sig utan under lång tid, men det som gjorde Sierras Manhunter-spel så annorlunda var för att de utspelade sig i första-person, något som var relativt ovanligt fram till att Myst slog igenom med dunder och brak mer än fem år senare.



Skate or Die

I slutet av 80-talet gjorde skateboard-åkandet en liten comeback och detta speglades förstås även i de många skateboard-spel som släpptes då. Men det bästa av dem alla var ett spel från Electronic Arts med det något udda namnet Skate or Die. Med fem olika grenar, skön musik, skruvad humor och en underlig hyllning till komikern Rodney Dangerfield blev Skate or Die snabbt en favorit bland dåtidens spelare. Det skulle dröja 11 år innan skateboarden återigen fick en revival i och med Tony Hawk's pro skater.



R.C. Pro-Am

När det gäller bilspel med perspektiv från ovan är det lätt att man får associationer till radiostyrda bilar. Klassiska utvecklarna Rare tog fasta på det och gjorde ett bilspel med just radiostyrda bilar där man kunde uppgradera sin bil mellan loppen för att göra den snabbare och bättre. De följande åren kom det många spel med liknande upplägg (Super Cars, Nitro m fl) men för NES-anhängarna fanns det länge bara ett bilspel och vi andra stod vid sidan och tittade avundsjukt på.

1 kommentar:

Anonym sa...

Underbar nostalgi! Tack!