Retro-Citatet

"Jag skulle inte vilja råda någon att börja skriva spel. Det är en mycket arbetsam tillvaro. Alla får väl lust att lägga av. Det är ju alltid programmerarna som får ta alla smällarna när producenterna inte klarar av sitt arbete. Det finns ingen verksamhet som sköts som spelindustrin."
- Intervju med Mark McCubbin från 1991-

2008-07-16

Sword of Hope



Namn: Sword of Hope
Utgivare: Kemco
År: 1993
Plattform: Gameboy
Genre: Rollspel
Traderapris: c:a 50-150kr

Då och då har det gjorts försök att helt översätta spel till svenska. Ibland har det fungerat bra som i Den längsta resan, ibland mindre bra som Playstation-versionen av Diablo. Men då har det oftast handlat om moderna spel där man dubbat röster. Annat är det med textade spel.

Trots viss succé i Sverige med rollspel på engelska ansåg man från Nintendos (Bergsalas?) sida vid den här tiden att Gameboy-spelarna var yngre, oerfarna och icke engelsk-kunniga. Sword of Hope var ett relativt enkelt rollspel utan avancerade funktioner. Dessutom var spelets handling av det simpla onda-mot-goda-slaget och torde passa den yngre generationen som hand i handske för att lura in dem i rollspelsträsket. Kvar fanns då bara språkproblemet. Spelet var för simpelt för de äldre spelarna och de yngre skulle få problem att läsa all text i spelet.

Så någon fick en ljusblå idé. Varför inte göra en svensk version? Så länge man är noga med stavningen så ska man väl kunna undvika ett nytt Shadowgate? Jag förmodar att tankegångarna gick så och snart ska jag avslöja resultatet. 

Men låt mig första ge er ramen för spelet. I grund och botten är det ett tämligen simpelt rollspel. Du är den onde kungens försvunne son som ska försöka besegra ondskan och införa godhet och ljus i ditt rike igen.
Det handlar om turbaserade strider med slumpmässiga fiender i likhet med andra tidiga japanska rollspel (Phantasy star, Dragon Warrior m fl). Av striderna får du såväl pengar som erfarenhetspoäng som gör att du så småningom går upp i nivå och blir starkare. Ingenting nytt eller spännande alltså.

När jag provade spelet första gången var jag säker på att någon japan med minimala kunskaper i svenska hade suttit med en ordbok, alternativt låtit ett (uselt) datorprogram göra översättningen per automatik. Man kan heller inte ha brytt sig om att anställa en kvalitetssäkrare för då skulle det här spelet aldrig nått den svenska marknaden. Här är några exempel med den engelska översättningen för att ge er perspektiv.

Engelsk version: Moth blows out poisonous powder
Översättning: Mal påverkas av giftet
Engelsk version: You remember the spell of Fireball
Översättning: Minns du den magiska formeln Eldb.1.
Eller varför inte min favorit: Du ser bröst. Vill du öppna bröst?

Gissa själva vad den engelska versionen sa. Med tanke på den unga publik man riktade sig till så måste kidsen ha blivit förvirrade.
Förutom allt det här, finns det då något gott att säga om Sword of Hope? Nej, men det är onekligen ett av de roligaste och mest pinsamma spelsläppen någonsin.

Fotnot: Shadowgate är namnet på det rollspel man bara ett par år tidigare hade försökt översätta till NES:en. Det innehöll bland annat en drös horribla stavfel.

4 kommentarer:

Anonym sa...

det här fick mig att leta upp min shadowgate tipsbok! var spelet verkligen så dåligt?

Anonym sa...

Vilket? Men jo. Både Shadowgate och SoH är på sina egna sätt ganska dåliga spel. Jag får nog återkomma till Shadowgate vad det lider.

Anonym sa...

Haha! Jag minns det här spelet från mina yngre dagar , vet att jag satt med det ca ett år av och till. Drömmde om spelet och var tvungen att googla.
Skär i hjärtat att se slakten av SoH , jag vet att tyckte det var sjukt häftigt med svensk text :)

SoH var det första spel jag klarade helt på egen hand , loads av nostalgi när jag tänker efter!

Thomas sa...

Ja, alla har vi spel som är bra bara på grund av de minnen och känslor vi har associerade med dem. Fördelen med nostalgi är just att minnena aldrig förändras och att någons "slakt" inte påverkar dessa.
Däremot kan det vara vanskligt att besöka en gammal favorit flera år senare, och det är delvis det jag försöker guida omkring.

Som jag skrev var spelet avsett för en yngre publik och för dom (och dig) var det säkert bra. Men idag skulle det knappast ha gjort någon succé oavsett hur gammal man är. (Tror jag...)

Kul att Google tog dig hit. Den här bloggen är egentligen nedlagd. Vill du läsa mer om gamla spel och spelhistoria finns Retroguiden sedan ett drygt år på en ny adress: www.retroguiden.se

Tack för kommentaren och välkommen med fler! :)